Tvångsmedicinerad på valdagen

När hon sökte sig till Vårdcentralen hänvisade de till psykiatrin. De kopplade samman Lindas stress med hennes schizofrenidiagnos, även när hon själv berättade att det var jobbsituationen som tog på krafterna.

Mår bättre utan psykofarmaka

Tidigare hade Linda slutat med psykofarmaka och trivdes med det. Att slippa olika biverkningar gjorde livet lättare och måendet bättre.

Under våren 2024 eskalerade konflikter på Lindas arbetsplats. Arbetsmiljön försämrades, vilket var något som hon mådde dåligt av. När hon frivilligt sökte vård på psykakuten i juni samma år ville Linda ha hjälp med stress och minnesproblem.

Jag får inte heller bestämma vilken behandling jag får i psykiatrin.

Hon efterfrågade alternativ till läkemedel, men personalen ifrågasatte det. Efter någon dag blev Linda tvångsmedicinerad. På valdagen till Europaparlamentet skjutsades hon till vallokalen med neuroleptika, det vill säga antipsykotisk medicin, i blodet.

– Jag är betrodd att rösta i EU-valet men jag får inte bestämma över min egen kropp, och jag får inte heller bestämma vilken behandling jag får i psykiatrin, kommenterar Linda.

Även dagen efter valdagen, den 10 juni 2024, fick hon medicin mot sin vilja.

Påverkade medicinen hur du röstade?

– Nej. Jag hade gjort SVT:s valkompass, om vad som var viktigt för en. Så jag visste redan vad jag skulle rösta på.

Jag kommer ställa frågor om vården i valstugorna.

Hur känns det inför årets val till riksdagen, region och kommun?

– Med tanke på det som har hänt så kommer jag nog ställa frågor om vården i valstugorna. Och jag gissar att de som står där kanske inte kommer kunna svara på mina frågor, men de kanske kan hänvisa. För jag är ju intresserad av hur regionen exempelvis tänker kring det som har hänt mig, säger Linda.

Alla har rätt att rösta

Linda berättar att hon ett tag var osäker på om hon skulle få rösta i EU-valet, eftersom hon var tvångsvårdad och inte fick gå ut på egen hand.

På frågor från Revansch om hur Region Östergötland hanterar höstens val svarar presstjänsten att patienter i heldygnsvården kan rösta på sjukhuset. Då ska personal ska följa med om så önskas.

Psykiatrin i Östergötland har ingen särskild policy eller instruktion för psykiatrin, eller särskilt stöd för den som söker vård, som har med allmänna val att göra.

”Lyssna på patienten”

Linda Andersson betonar att hon inte är emot läkemedel i alla situationer.

–  Jag tycker att det är jätteviktigt att lyssna på patienten. Jag har till exempel en vän som vill ta medicin för han inte mår bra annars. Så jag säger inte att man inte ska ta medicin, men att man förhoppningsvis själv vet bäst vad som är bra för en.

Linda Andersson har aktiverat sig på en rad olika sätt för att bearbeta chocken över tvångsmedicineringarna som hon drabbats av flera gånger i psykiatrin. Både nu i 50-årsåldern och tidigare livet när hon var strax över 30 år och fick sin diagnos.

Hon är medlem i RSMH och Schizofreniförbundet, och undersöker om hon kan få ett nytt läkarutlåtande, en second opinion, om schizofrenin. Hon har stöd av personligt ombud i Linköping och har begärt ut sina journaler.

Om jag får problem med närminnet igen, vad gör jag då?

Hjälp från Företagshälsovården

RSMH Norrköping planerar en skrivarkurs som Linda Andersson anmält sig till. Hon filar på en text om sina upplevelser och en debattartikel för att påverka politiken.

– Nu har jag fått KBT för stressen på jobbet genom företagshälsovården, i och med att jag förvärvsarbetar. Företagshälsovården ägnar sig däremot inte åt behandling av minnesproblem, säger Linda Andersson och fortsätter:

– Så om jag får problem med närminnet igen, vad gör jag då? Jag vill inte ha neuroleptika för det.