»Personer med sjukersättning hindras delta i föreningslivet«

När du har sjukersättning har du rätt att vara ideellt aktiv i en åttondel av en heltidstjänst utan att det inverkar på Försäkringskassans bedömning av din arbetsförmåga. Det vill säga du har rätt att vara föreningsaktiv max fem timmar i veckan eller 42 minuter om dagen. Det här gäller beslut om ersättning som fattats efter 1 juli 2008. Tidsbegränsningen avser sammanlagd aktivitetstid.

Det betyder att du inte har rätt att läsa igenom handlingarna inför ett årsmöte samma vecka som du deltar i årsmötet, du har inte rätt att vara med på de psykiatridagar som regionerna anordnar, du har inte rätt att hjälpa en föreningskamrat genom att gå ut med dennes hund en timme om dagen.

Det är också mycket oklart om du har rätt att åka på läger,  åka med på utflykter eller prata länge i telefon.

Det är också mycket oklart om du har rätt att åka på läger, komma dagligen och fika på föreningen, åka med på utflykter eller prata länge i telefon med föreningskamrater. Det gäller trots att du inte tjänar några pengar alls, trots att det du gör inte är schemalagt, och trots det inte finns något sammanhang där du skulle kunna få lön för liknande aktiviteter. Och det gäller på livstid. För sjukersättning ges bara till den som antas ha en bestående nedsatt arbetsförmåga. Om du har sjukersättning på deltid så har du inte rätt att arbeta ideellt över huvud taget. Det finns ingen sextondel.

I våra grundlagsskyddade rättigheter ingår att kunna gå med och arbeta i en förening. Och enligt regeringsformen ska den offentliga makten utövas ”med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet”.

Hur värdigt är det att våra medlemmar inte vågar underteckna opinionstexter för att de är legitimt oroliga för repressalier från staten, för att de engagerat sig för många timmar i en förening? Hur mycket respekt visar det för den enskilda människans frihet när vi har medlemmar som inte vågar följa med på utflykter eftersom vi inte på förhand kan säga exakt hur länge vi kommer vara borta? Hur respekteras alla människors lika värde när vi ser våra föreningskamrater få sin enda möjlighet till uppehälle hotad för att de gör sådant som är helt självklarhet för alla andra, som att spela biljard eller baka kanelbullar?

Sjukersättning ges oftast efter oändliga utredningar om arbetsförmåga.

Sjukersättning är något annat än sjukpenning. Sjukpenning går till personer som är tillfälligt sjukskrivna från sitt arbete, och då med ett belopp baserat på sin lön. Sjukersättning kan enbart beviljas på livstid, eller tills du blir ålderspensionär. Sjukersättning ges oftast efter oändliga utredningar om arbetsförmåga där alla resultat visat att du inte kommer kunna arbeta i framtiden. Personer som lever på sjukersättning tillhör den absolut fattigaste gruppen i samhället. De som lever på garantibeloppet har cirka 9 000 kr kvar efter skatt plus eventuellt bostadstillägg.

För att få sjukersättning måste du visa att din arbetsförmåga är nedsatt på livstid. Ändå kommer du regelbundet att bli utredd av Försäkringskassan. Myndigheten kontrollerar att du inte fått tillbaka din arbetsförmåga. Enligt Försäkringskassans webbplats är du skyldig att anmäla om du får ett ideellt uppdrag, eller om din arbetsförmåga förändrats, även om du inte arbetat eller tjänat några pengar.

Psykisk ohälsa kännetecknas av skiftande dagsform och det är svårt att förstå vad man är skyldig att anmäla.

Om Försäkringskassan vid något tillfälle anser att din arbetsförmåga förändrats kan du bli av med din ersättning, du kan också bli återbetalningsskyldig retroaktivt i alla år du haft sjukersättningen. Psykisk ohälsa kännetecknas av skiftande dagsform och det är svårt att förstå vad man är skyldig att anmäla. Det är också omöjligt vid många psykiatriska tillstånd att korrekt värdera sitt sjukdomstillstånd och sin förmåga.

Personer som har sjukersättning har alltför ofta ingen möjlighet att söka socialbidrag när de förlorar sin sjukersättning eftersom kraven från socialtjänsten på dokumentation, administration och kommunikation är för höga. Därför får hot om återbetalning mycket stor effekt.

Du får i praktiken inte lov att vara fritidspolitiker eller representera dina intresseorganisationer.

Det stränga och samtidigt otydliga regelverket kring sjukersättning förhindrar dig med livslånga funktionsnedsättingar att engagera dig i samhällslivet mer än fem timmar i veckan. Du får i praktiken inte lov att vara fritidspolitiker eller representera dina intresseorganisationer. Funktionshindrade trängs ut ur föreningslivet och det leder till att brukarrörelsen försvagas vilket i sin tur leder till att kränkningarna av personer med funktionsnedsättnings rättigheter kan fortgå utan majoritetssamhällets kännedom. Det är en ond spiral. Gruppen får inte representera sig själv och alltså faller gruppens villkor ur det allmänna medvetandet.

Vi hindras i vår uppgift att bilda oss och ge röst åt våra frågor. Detta trots att det är vi i folkrörelserna som är demokratins ursprung, det är från oss staten får sin legitimitet.

Vi inom RSMH Skåne har länge försökt synliggöra de demokratiska problemen med Försäkringskassans regelverk kring sjukersättning, men vi har märkt att det är svårt att belysa våra medlemmars situation i det offentliga samtalet. Vi har också sett att de journalister vi haft kontakt med haft svårt att sätta sig in i våra frågor. Det beror dels på ett otillgängligt och missvisande myndighetsspråk, men också på att folk helt enkelt inte kan tro att det är så illa som det är.

Kan det vara frågan om grundlagsbrott?

Personer med funktionsnedsättning trängs ut ur demokratin så kraftigt att vi nu ställer oss frågan om det kan vara frågan om grundlagsbrott?

Det nuvarande regelverket kring sjukersättning trädde i kraft den 1 juli 2008. Då förändrades villkoren för sjukpensionärer och sjukpension bytte namn till sjukersättning. Nu har det gått 14 år, och vi i RSMH Skåne har kartlagt och samlat på oss tillräckligt mycket information för att faktiskt förstå vilken demokratisk mardröm detta regelverk inneburit.

Det är snårigt och sker på flera nivåer samtidigt, men eftersom det historiskt sett varit en varningsklocka för demokratin när funkisar förlorat sina rättigheter så tycker vi att det är extra viktigt att sprida vår kunskap så att allmänheten får möjlighet att förstå vad som sker. Regelverket måste förändras!

Kim Nilsson, Sekreterare RSMH Skåne

Anna-Maria Olsson, Samordnare RSMH Skåne

Revanschs debattsidor publicerar argumenterande texter med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna och inte tidningens.