Partierna om rättspsykiatrisk vård – idag och i framtiden
RÄTTSPSYKIATRI. Fängelse eller inte för en lagöverträdare som lider av allvarlig psykisk störning? Det finns vitt skilda meningar om det. Riksdagspartiernas åsikter om kriminalpolitik och rättspsykiatri publiceras inför ett seminarium den 26 oktober. Här följer svar på frågor till politikerna om rättspsykiatri.
Välkommen på kriminalpolitiskt seminarium den 26 oktober, klockan 15-16
Det finns 25 rättspsykiatriska kliniker i Sverige. Tingsrätten kan besluta att pausa domstolsförhandlingarna för att be Rättsmedicinalverket utreda en åtalad persons psykiska tillstånd. Den åtalade som anses ha haft en allvarlig psykisk störning, APS, när den begick brottet ska i första hand dömas till rättspsykiatrisk vård. APS är ett juridiskt begrepp, inte ett medicinskt.
”Fängelseförbud” slopades 2008
Sedan 2008 tillåter brottsbalken att även personer med allvarlig psykisk störning döms till fängelse. På frågan om vad ens parti tycker om det påpekar Moderaterna att det var den tidigare Reinfeldtregeringen under justitieminister Beatrice Ask som arbetade fram lagändringen. Skälet uppges vara att (M) ville få bort ”fängelseförbudet” och ge möjligheten att döma till fängelse ”exempelvis om ett mycket allvarligt brott har begåtts under påverkan av ett hastigt övergående psykostillstånd eller rus”. Att dagens system är rimligt anser även Kristdemokraterna, Centerpartiet, Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna. Huvudregeln ska vara rättspsykiatrisk vård enligt de positivt inställda partierna, men man tycker det är bra att det numera finns ett undantag.
Liberalerna och Vänsterpartiet är emot dagens system och möjligheten att döma personer till fängelse som begått brott under inverkan av en allvarlig psykisk störning, APS. ”En liberal grundtanke, som också ska återspeglas i vårt straffrättsliga system, är att man är personligt ansvarig för vad man gör så länge man är medveten om det”, svarar (L). Medan (V) svarar att fängelsedom istället för dom till rättspsykiatrisk vård kan leda att lagöverträdarna får sämre vård i fängelse ”vilket i förlängningen kan drabba framtida brottsoffer”.
Miljöpartiet vill se en förnyad diskussion, utifrån ny forskning och erfarenhet, om systemet som infördes 2008.
Utmaning och utveckling
Samtliga åtta riksdagspartier har svarat på frågan om de vill förändra något i dagens rättspsykiatri, och i så fall vad? Hälften av de politiska partierna har inte några förslag på förändringar men betonar vilka utmaningar de ser för rättspsykiatrin framöver. Flera partier tar upp behovet av tillräckligt med resurser och kompetensförsörjning i psykiatrin. ”Det är viktigt att samarbetet mellan rättspsykiatri, kommun, socialtjänst och andra berörda myndigheter fungerar väl när någon lämnar rättspsykiatrin”, skriver Moderaterna. Även (V) och (MP) lyfter i sina enkätsvar upp behovet om förbättringar för patienter som lämnar den rättspsykiatriska slutenvården.
Fängelse eller frihet efter slutenvård
Den rättspsykiatriska slutenvården pågår till dess att läkare och Förvaltningsrätten beslutar om annat. Då kan patienten bland annat slussas vidare till öppen rättspsykiatrisk vård.
Sverigedemokraterna vill att ”de som döms till rättspsykiatrisk vård, och anses friska innan strafftiden som annars skulle gällt löper ut, omvandlas till att avtjäna resterande straff på anstalt”. Det ett resonemang som bygger på att domstolen både dömer till rättspsykiatrisk vård, samt tar ställning till en påföljd som skulle gälla om personen inte hade ansetts ha en allvarlig psykisk störning vid tiden för brottet.
Vänsterpartiet svarar att ”i de fall där människor dömts till rättspsykiatrisk vård för förhållandevis lindriga brott, tror vi att vården i många fall skulle kunna bedrivas på ett bättre sätt i frihet”. (V) vill också att all psykiatrisk tvångsvård ska samlas i en lag med regionerna som huvudman.
Liberalerna betonar att rättspsykiatrisk vård ska vara adekvat. Liberalernas förändringsförslag är att ”det bör tas fram nationella riktlinjer för läkemedelsbehandling inom rättspsykiatrin med utgångspunkt i de riktlinjer som redan finns för allmänpsykiatrin”.
Miljöpartiet tar upp den statliga utredningen »God tvångsvård« som kom 2022. Miljöpartiet är positivt till flera av utredningsförslagen, bland annat att fler tvångsåtgärder ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Utredningen föreslår också att patienter ska få rätt till dagliga aktiviteter och en rätt att vistas utomhus minst en timme varje dag, (MP) anser att den tiden bör vara än längre.
Fakta: Enkät kriminalvård och rättspsykiatri
Enkäten genomfördes i samarbete med Svenska Fångvårdssällskapet och Skyddsvärnet i maj-juni 2023.
Svarade för respektive parti gjorde (riksdagsledamöter om inget annat anges):
Ulrika Liljeberg för Centern, Torsten Elofsson för Kristdemokraterna, Johannes Ängessved för Liberalerna (kommunikatör), Rasmus Ling för Miljöpartiet, Aili Ramberg för Moderaterna (politiskt sakkunnig), Ardalan Shekarabi för Socialdemokraterna, Richard Jomshof för Sverigedemokraterna och Gudrun Nordborg för Vänsterpartiet.