Hon vill skrota bältessängarna i vården

I en ny bok berättar läkaren Maria Ingström gripande om när hon var bältad i flera dagar under en psykos i ungdomen. Nu vill hon se en mänskligare psykiatrisk vård, med fokus på hela människan.

När RSMH drivit kampanjen ”Hör du skriken från tvångsvården” så är en vanlig reaktion att människor häpnar över att bältessängar fortfarande används i svensk psykiatri.

Vid bältesläggning spänns patienten fast i handledare, fotleder och ibland midjan på en brits. Det sker i samband med att personen har emotionell panik, och till exempel slår omkring sig,

Bältning är okänt för många. Men det förekommer, enligt statistiken för 2023 var det 3 235 dokumenterade gånger, och så finns det ett mörkertal.

Egen erfarenhet

Maria Ingström har skrivit boken Bältad. Från psykos till läkare – och vägen till en mänskligare psykiatri. Det är en unik bok som bottnar i egen erfarenhet.

På boksläppet i Stockholm säger Maria Ingström att boken också är ett sätt att lägga den tiden bakom sig, att hon fått bearbeta den genom att skriva.

Ingen ska bli utsatt för det trauma som jag blev.

– Den heter ju bältad, och jag känner väldigt starkt att det är något vi måste sluta göra mot människor, säger Maria Ingström och fortsätter:

– Ingen ska bli utsatt för det trauma som jag blev.

Idag är hon i 50-årsåldern, men när Maria i studerade till läkare och var 25 år tillbringade hon två perioder i tvångsvården. Hon fullföljde sedan sina studier och började arbeta.

Läste sina journaler

Maria Ingström kom först inte ihåg mycket av tiden i psykiatrin, men blev beklämd och ledsen när hon långt senare läste sina journaler, nu som erfaren läkare. Hon visst att hon varit isolerad från sina anhöriga och fastspänd, men inte att det handlade om så långa perioder.

En gång var den unga Maria bältad tio dagar med korta undantag, bland annat för elbehandling. Hon somnade bältad, och vaknade likadant. Detta på en sjukhusavdelning med uppdrag att förbättra hennes mående.

Skillnad i bemötandet

Första delen av boken berättar Maria Ingström om sin resa in och ur psykos. Hon redogör för skillnaden på bemötandet på sjukhuset där det fanns en läkare som såg henne, och försökte förstå vad hon upplevde och behövde, jämfört med den andra kliniken där hon blev bältad mycket mer omfattande.

På den senare så framgår det i läkarens anteckningar att hen förminskade både hennes och föräldrarnas önskemål om möten, dialog och att få träffa en präst Maria hade förtroende för.

Det är vi människor som skapar vården tillsammans.

– Det är klart att det finns svåra situationen i psykiatrin. Men det är vi människor som skapar vården tillsammans och det finns behov av att utveckla psykiatrin, säger Maria Ingström och fortsätter:

– Vården fokuserar på läkemedel, men det vi behöver är medmänsklighet.

I Bältad utforskar Maria flera tankar som hon har kring bemötande och en mer mänsklig psykiatri. Hon funderar i text hur det hade varit att få en manisk psykos idag i Sverige, på Island där bältessängar förbjöds 1932 eller om hon bott i Torneå.

Alternativ finns

Uppe i nordöstra Finland finns ett arbets- och synsätt utvecklat under flera decennier, som heter Open dialogue, öppen dialog, och som är tillgängligt för alla invånare i Torneå (finska: Tornio, nordsamiska: Duortnus).

Maria Ingström ser Open dialogue som ett bra alternativ för en ny, mänsklig psykiatri.

– Det handlar om att bemöta patienter på ett jämlikt sätt. Att ha respekt, lyssna och försöka förstå. Personalen ser sig som en tillfällig gäst i patientens liv. Man finns där när det är som mest gungigt och skakigt.

Kontinuitet värderas högt, vilket märks i hur man organiserar arbetet. Hjälpsökande får efter inledande samtal och dialoger själv bestämma vem den vill ha kontakt med av de professionella, oavsett yrkeskategori.

Open dialogue sorterar inte efter diagnoser.

– Open dialogue sorterar inte efter diagnoser. Den som man knyter an till fortsätter man ha kontakt med, berättar Maria.

Nya perspektiv på psykiatrin

Hade hon kunnat välja är det ett sådant bemötande hon velat ha när hon drabbades av sin psykos. Personcentrerad och med uppmaningen att ta med personer ur sitt sociala nätverk i processen.

– Man vet att man är expert på sig själv. Det är inte de professionella som är experter på dig. De har ju annan kunskap som de kompletterar med, säger Maria Ingström.

Det personliga går igenom hela boken Bältad. Genom att Maria Ingström delar med sig av det som är hennes livs största trauma kan fler få nya perspektiv på psykiatrin. På ett inspirerande sätt presenteras också alternativ till omfattande tvång i psykosvården, som Open dialogue. En vårdform som har goda behandlingsresultat.

Förslag på intensiv akutpsykiatri

Tillsammans med Leena Källqvist debatterade Maria Ingström i GP redan 2022 om behovet av en intensiv akutpsykiatri. Hon återkommer också till att det behövs en ny politik där resurser satsas på att utbilda psykiatripersonal i metoder för behandling av trauma.

Det är starkt att få en berättelse från en ofta dold del av psykosvården. Frågan om alternativa metoder och en mer human psykiatri borde vara ett samhällsproblem som engagerar många.

 

Fakta

Namninsamling mot tvång

  • Under parollen ”Hör du ropen från tvångsvården” samlar RSMH in namn att regeringen antar en nollvision mot tvångsåtgärder i psykiatrin.
  • Tvångsåtgärder kan vara fastspänning i bälte, tvångsmedicinering och isolering.
  • RSMH kräver att metoderna fasas ut till förmån för mer moderna och humana metoder.
  • Skriv under här

Källa: RSMH

 

Fakta

Sju strukturella principer För vårdorganisation med Open dialogue

  1. Omedelbar hjälp – första mötet inom 24 timmar
  2. Socialt nätverksperspektiv – involvera personer som är viktiga i patientens liv
  3. Flexibilitet och rörlighet – vård efter individens behov
  4. Ansvar – en enhet eller team ansvarar för hela vårdprocessen
  5. Kontinuitet – samma psykologiska team
  6. Tolerans för osäkerhet – undvik förhastade beslut om diagnos och behandling
  7. Dialog – mellan alla inblandade

Källa: Bältad

 

Text Anna Morin Foto Phia Bergdahl