Öppenhet om vardagsproblem på Recovery college

Dagens kurs har rubriken »Hur får man pengarna att räcka längre i vardagen?« Det är andra gången deltagarna träffas, och sedan förra veckan är hemläxan att göra en inköpslista. Första träffen hade fokus på att göra en budget för sin privatekonomi. På två och en halv timme ska vi lyssna på tre personer, hinna med egna samtal och diskussioner samt klämma in en fika med macka och kaffe. Det är mastigt men visar sig vara ett bra upplägg, passet susar förbi.

Stöd från kommunens rådgivare

Christina Koppelo från banken föreläser, hon vill bland annat berätta om den mängd av ärenden som en bank kan ha hand om. Frågan kommer om man kan få rådgivning av banken efter psykisk ohälsa? Kristina säger att de ibland hänvisar till Anders Linderos som också är med på kursen, han jobbar nämligen med skuldsanering och budgetrådgivning hos kommunen.

– Vi sitter ofta tillsammans med kunder och tittar på lånen. Det kan handla om att de har flera lån hos andra. Vi gör också en kalkyl för att se om du kan ändra på något så att det går runt, och i så fall kanske det räcker att prata med banken, resonerar Christina.

Om man spelar är man alltid en förlorare.

Hon säger att hon är medveten om att många vill ha mer personligt stöd från sin bank, och att de i alla fall tar emot efter tidbokning på kontoret i Värnamo. Budgetrådgivaren Anders pratar om riskerna med sms-lån, han möter många som mått dåligt och försökt låna sig ur sina skulder. Och många som är skuldsatta på grund av spelberoende.

– Man kan bli förtretad av kändisar, till exempel kända skådisar, att de gör reklam för spel. Om man spelar är man alltid en förlorare.

Att komma igen

Ylva Ås håller ett föredrag utifrån sina erfarenheter av att behöva reda ut en ansträngd privatekonomi efter perioder av psykiska problem. Idag vet hon mer om sig  själv, sitt sätt att fungera och kan hantera vardagsekonomin så det går åt rätt håll.

Generöst delar hon med sig av flera tips som hon lärt sig i livets skola. Ett är att hitta balans mellan tilltro till att saker löser sig, och att veta när man själv måste ta tag i sina problem. Ett annat är att prata ekonomi i de relationer man har, och att skaffa en backup om det skiter sig, till exempel att skriva en framtidsfullmakt med den man vill ska träda in om man riskerar att drabbas av psykos.

– Jag kan tipsa om appar som kan vara till hjälp, det är viktigt att hitta någon som passar en själv, säger Ylva.

När det gäller att klara vardagsekonomin tipsar kursdeltagarna varandra om inköpslistor, matlådor och att göra budget och inköp tillsammans med andra.

RSMH:are gör tummen upp

En som sällan missar en utbildning är Sirkka Rothzén från RSMH Skillingaryd Vaggeryd. Varje termin skickar hon vidare programmet från Recovery college till ett 30-tal intresserade. Idag har hon kört ett antal deltagare till kursen om vardagsekonomi. Flera av dem har gått på olika kurser tidigare. Lena Wass och Monika Berg är två av dem.

– Idag var det enkelt och bra, med en lagom stor grupp, säger Lena Wass och fortsätter:

– Jag tycker också att kursen om mat, kost och hälsa var inspirerande!

Det inger hopp när personer med egen erfarenhet pratar.

Sirkka uppskattar mixen av deltagare och tror att det finns många som skulle behöva lära sig mer för att bli mer självständiga. Hon har varit med från början, när regionen och kommunerna började med Recovery college, och även uppskattat kurser i meditation, kunskap om bipolaritet och skogsbad.

– Att lyssna till en med egen erfarenhet är A och O, säger Sirkka och fortsätter:

– Det inger hopp när det är personer med egen erfarenhet som pratar.

Ekonomi brännande ämne

Dagens ämne, att få ekonomin att gå ihop, är angeläget för alla men gäller särskilt för den med psykiska problem. Sirkka berättar om sin syster som hade diagnosen manodepressiv.

– Hon åkte runt och köpte en massa saker, och när det lugnade ner sig mådde hon dåligt över det som hon ställt till med. Då blev det ångest. Det hade inte behövt bli så om omgivningen varit uppmärksam, säger Sirkka.

Det är en bra mix av yrkesfolk och personer med egen erfarenhet.

Alexander Jamhour deltar också på kursen. Han jobbar med stöd för personer med psykisk ohälsa i kommunen.

– Jag har varit på flera kurser och tycker det är en bra mix av yrkesfolk och personer med egen erfarenhet: Jag följer själv med brukare som vill gå, säger Alexander.

Gratis kurser

Idén med Recovery college är återhämtningsinriktad psykiatri ute i samhället. Hjälp till självhjälp och att lära mer tillsammans. Målgrupper är den som vill veta mer om ämnet för egen del, eller den som vill kunna stödja andra.

Kurserna på Recovery college är alltid gratis. De planeras av två personer, en med yrkeserfarenhet och en med erfarenhet av psykisk ohälsa. Detsamma gäller föreläsarna, båda är kunniga i ämnet, men en har också erfarenhet av ohälsa. Arrangörer idag är Nadia Melkstam och Fredrik Vestlund, stationerade i Värnamo kommun. Fredrik säger att det är viktigt att det är kostnadsfritt.

– Om jag tänker på när jag varit inlagd och kommit hem, då är inte det första jag tänker på att lägga pengar på kurser.

Han utbildade sig som peer support hos Kommunal utveckling, ett samarbetsorgan för Jönköping läns 13 kommuner. Det var 2019 och sedan blev Fredrik tidigt engagerad och deltidsanställd för Recovery college.

– Jag gillade konceptet! Som egenerfaren kunde jag se vinningarna med att vara en blandad grupp som möts kring ett gemensamt ämne, säger Fredrik.

Nu skapar Nadia och Fredrik kursprogrammet tillsammans med andra från Recovery college i regionen. Lämpliga kursledare hittar de bland yrkesverksamma i regionen och kommunerna och i det regionala peernätverket. De har inlett samverkan med studieförbund och andra föreningar.

»Alla har en psykisk hälsa«

Nadia är utbildad och yrkeserfaren fysioterapeut inom kommunpsykiatrin. Hon beskriver vikten av att alla möts så jämlikt som det går på kurserna, man presenterar sig bara med namn och träffas kring ämnet oavsett bakgrund och förkunskaper. Hon berättar att det ibland finns yrkesverksamma som kommer för att lära sig något för jobbet, att sprida till patienter eller boende, men går hem med insikter om sig själva.

– Alla har en psykisk hälsa. Då kan du komma med idén om att man ska lära sig för sin profession, men se att man själv har nytta av det, säger Nadia.

Utbildningarna har också en bred målgrupp, alla är välkomna, och är ett öppet sätt att jobba med folkhälsa och psykisk hälsa för alla.

Jag tycker att det vore bra om Recovery college kan »smitta av sig«.

Idag drivs projektet av regionen i samspel med kommunerna, och de båda kursarrangörerna hoppas att satsningen ska fortsätta, och då även genom att utbilda fler peer och peer supporter.

– Jag tycker att det vore bra om varje kommun hade peer support, och att Recovery college kan »smitta av sig«. En peer support kan göra så mycket, så för en kommun blir det lönsamt i längden. Dels genom att fånga upp dem som är sjukskrivna för psykisk ohälsa, som kommer från vården, dels dem som är på väg till vården, säger Fredrik och fortsätter:

– Då kan en peer support stödja och guida i återhämtningsprocessen innan man söker sig till psykiatrin på sjukhuset. Det är ett bra komplement.

När kursen är slut får alla ett diplom. Gänget från RSMH Skillingaryd Vaggeryd går gemensamt ut i bilen. Efteråt rapporterar Sirkka att kursen varit väldigt uppskattad men intensiv för vissa, en kompis orkade inte prata på vägen hem. Nu ser man fram emot höstens utbud.