Kamp mot ensamhet: Föreningslivet värderas högt av ministern

I lokalen upptäcker Charlotta snabbt flera kända ansikten. Det beror dels på att hon gått på målarkurs med RSMH i Säter, dels på att hennes före detta boendestödjare är på plats. De har inte träffats på fyra år och det blir ett kärt återseende.

– Känslan med RSMH är att man inte behöver vara ensam, säger Charlotta och fortsätter:

– För man har faktiskt kompisar där.

Charlotta Arnessson reder sig själv idag utan boendestöd. Ofta firas högtider med barn och barnbarn, men i år ska barnen fira med sin pappas del av släkten. Att komma till RSMH på just julafton beskriver Charlotta som en underbar upplevelse.

De har två fina kamratstödjare där också.

– Det var stillsamt men med många gäster. Människorna var jättetrevliga, vi åt god mat, efterrätter och choklad. Vi sjöng litegrann, som »Jul, jul, strålande jul«. Det var mysigt, säger Charlotta och fortsätter:

– De har två fina kamratstödjare där också, Anette och Magnus. De är klippor och jag vill verkligen berömma dem.

Livsfarlig ensamhet

De senaste åren har farorna med ofrivillig ensamhet uppmärksammats i Sverige och globalt. Den stress som uppstår hos en människa som inte vill känna sig eller vara ensam, men som gör eller är det, kan orsaka stora problem enligt forskningen. Mentalt kan stressen bland annat övergå i depression eller ångest. Fysiskt kan kroppen utveckla kärlkramp, högt blodtryck, hjärtinfarkt och stroke.

I rapporten »Hälsa på lika villkor« från 2022 uppgav nära var fjärde person över 16 år att de besvärades av ensamhet och isolering.

Julkampanj och »Säg hej!«

Det finns en rad initiativ för att motverka ofrivillig ensamhet. Staten har en satsning med 300 miljoner per år till aktörer som vill jobba med frågan. Pengarna ska gå till civilsamhället, till exempel ideella föreningar och församlingar. RSMH genomförde en julkampanj 2023 där en liten julklapp var ingången till att erbjuda samtal och aktiviteter.

Revansch har tidigare rapporterat om gula bänkar för psykisk hälsa. Det är kommuner som vill skapa medvetenhet om psykisk ohälsa, och  främja samtal om mående, genom att placera ut bänkar där den hugade kan slå sig ned och prata med en ny bekantskap.

Luleå kommun har haft kampanjen »Säg hej!«. Bakgrunden var bland annat att en undersökning visade att 45 procent av Luleås invånarna i åldern 16 till 29 år upplevde problem på grund av ensamhet.

Strategi på gång

Regeringen har gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att kartlägga situationen och ta fram en nationell strategi för att förebygga och motverka ofrivillig ensamhet. En delrapport kommer i mars 2024 och hela uppdraget slutredovisas i februari 2025.

När du träffar en partner eller kommer in i nya sociala sammanhang, så klingar förmodligen även ensamheten av.

Hillevi Busch är utredare på Folkhälsomyndigheten. Hon berättar att myndigheten i sitt uppdrag bland annat undersöker hur vanligt det är med ofrivillig ensamhet, och om några grupper löper högre risk än andra att drabbas. Det kan vara  arbetslösa eller personer med funktionsnedsättning, eller just personer med funktionsnedsättning utan arbete. Att ha ett jobb eller inte påverkar människors situation.

Hillevi Busch, Folkhälsomyndigheten.

Man vet också att upplevelsen av ofrivillig ensamhet skiljer sig åt mellan åldrarna, och att yngre och äldre upplever ofrivillig ensamhet i högre grad jämfört med andra. Var fjärde flicka och var femte pojke i 15-årsåldern svarar att de oftast eller alltid känner sig ensamma.

– Vi försöker ha ett livsloppsperspektiv. Man kan se att det finns sårbara perioder när man löper större risk att drabbas av ensamhet, säger Hillevi Busch och fortsätter:

– En sådan period kan vara tiden som ung vuxen när det händer ganska mycket i livet. När man kommer in i ett arbetsliv, eller träffar en partner eller kommer in i nya sociala sammanhang, så klingar förmodligen även ensamheten av.

Unga vuxna en drabbad grupp

När det handlar om att uppleva ensamhet, även när det finns människor runt omkring en, så visar siffror på global nivå att en stor andel ungdomar känner av det. »BBC loneliness experiment« är en internationell studie där den högsta nivån av upplevd ensamhet, 40 procent, fanns i gruppen ungdomar från 16 till 24 år.

Hillevi Busch säger att även om ensamhet som samhällsproblem kan låta väldigt stort är det många gånger små saker som kan hjälpa en på vägen ur ofrivillig ensamhet. Små saker som kan vara svåra till en början.

Det är kanske civilsamhället som drar det tyngsta lasset idag.

– Man kan behöva öva sig och få goda erfarenheter. För den som varit ensam länge kan det kännas otryggt och osäkert att ta kontakt med andra. Då kan det vara bra att börja med att ta ögonkontakt med folk, säga hej till den du möter. Kallprat ska inte förringas utan är något som är viktigt, säger Hillevi Busch och fortsätter:

– Sedan är det bra att söka sig till något utifrån sina intressen. Det kan vara en bokcirkel om man tycker om att läsa. Då har man ett givet samtalsämne. Succesivt kan man utveckla relationer till några av dem som man träffar.

Civilsamhället är en av de aktörer som redan har en viktig roll i att bryta ofrivillig isolering och ensamhet hos olika målgrupper, enligt Hillevi Busch.

– Det är kanske civilsamhället som drar det tyngsta lasset idag. På samma sätt kommer det behövas i framtiden, säger hon.

En prioriterad fråga av regeringen

I Sveriges regering är det socialminister Jakob Forssmed som ansvarar för frågan att förebygga och bryta ofrivillig ensamhet. Socialministern träffade RSMH i samband med den julkampanj som genomfördes av tio av RSMH:s lokalföreningar. På global nivå är han med i en ny global kommission för att motverka ofrivillig ensamhet, instiftad av Världshälsoorganisationen WHO. Socialministern har förhoppningar när det gäller den kommande kartläggningen och strategin.

Jag hoppas att vi ska komma en bit redan under den här mandatperioden.

– Framförallt är strategin ett sätt att få myndigheter och organisationer att arbeta med frågan i sitt tänkande och i sitt dagliga arbete. Jag hoppas att det blir en dimension som blir mer synligt, säger Jakob Forssmed och fortsätter:

– Det ett långsiktigt arbete. Men jag hoppas att vi ska komma en bit redan under den här mandatperioden. Då gäller det att ha en sådan här strategi på plats som gör att det offentliga Sverige tar frågan på större allvar i sina verksamheter.

Om det kommer kopplas ekonomiska resurser till strategin är en senare fråga, enligt socialministern.

Uppskattar flexibiliteten

Jakob Forssmed, socialminister.

I arbetet mot ofrivillig ensamhet anser Jakob Forssmed att även näringsliv och föreningsliv behöver mobiliseras. Han beskriver sitt möte med representanter från RSMH som uppiggande, och har träffat andra delar av civilsamhället, bland annat Fontänhuset i Dalarna.

– Jag tycker föreningslivet är så otroligt bra på att hitta nya vägar för att nå människor. Nu anslår vi ju medel för att man ska kunna utveckla sin verksamhet för att nå nya grupper och nå ut till fler. Vi vet ju inte riktigt fullt ut vad som funkar för att bryta ensamhet, och då är föreningar mycket mer flexibla än det offentliga när man gör verksamhet, säger Jakob Forssmed och fortsätter:

– Jag vet ju att många erbjuder fantastiska verksamheter dit man får komma på sina egna villkor. Det är också en viktig bas för att kunna ta sig vidare i livet i övrigt.

Det är något man önskar att alla fick uppleva.

Socialministern har själv vuxit upp det han kallar »extremt mycket föreningsliv« och säger att det handlade om flera kvällar i veckan och många helger.

– Jag är uppvuxen i den andan, man städar lokalerna, hjälper till i cafét, och får tillgång till en gemenskap och en plats där man får utvecklas och vara med. Det är något man önskar att alla fick uppleva.

Kompisar finns i föreningen

Att föreningslivet kan vara viktigt för gemenskapen betonar också Charlotta Arnesson som firade jul med RSMH Hoppet i Säter. Hon blev medlem för flera år sedan, men var först tveksam till att besöka lokalen.

– Jag ville inte gå till RSMH, jag tänkte att det är så många som är sjuka där och de kanske inte ens kan prata med mig. Men så är det inte alls.

Nu när hon vågat sig dit sedan många år brukar Charlotta tipsa fler om att komma med. Testa en kurs eller bara ta en kopp kaffe. Hon säger att hon hoppas föreningen blir än mer känd på orten, att många skulle må bra av gemenskapen men också av möjligheten att få sitta i värmen och bara ta det lugnt.

Sitter man mycket ensam kanske man lättare blir »emlig«.

– Jag tycker det är en enormt stark förening med mycket glädje. Det är viktigt med psykisk hälsa och sitter man mycket ensam kanske man lättare blir sjuk, ja »emlig« och så, säger Charlotta Arnesson och fortsätter:

– Har man en stor förening som står får psykisk hälsa så hittar man alltid en kompis där. En del har sjukdomar och en del inte. Vem som helst får komma!