Ukraina: Svårt läge men hoppet finns

Många människor med psykisk ohälsa i Ukraina försätts i svåra, ibland tragiska, situationer på grund av kriget. Flera sjukhus i krigszonen har fått evakueras, och patienterna har flyttats till den relativt säkra delen i västra delen av landet. Många patienter kom till Lviv och stadens psykiatriska sjukhus.

Lvivs psykiatriska sjukhus ligger vackert beläget i en park. Det byggdes i slutet av 1800-talet då den delen av dagens Ukraina tillhörde Österrike-Ungern. Syftet var redan från början att de ståtliga byggnaderna skulle tjäna som ett psykiatriskt sjukhus.

Evakuerades från Charkiv

Idag finns här 880 patienter. En av dem är Jevhen, 71 år. Han evakuerades från Charkiv i östra Ukraina i början av kriget tillsammans med alla andra patienter från stadens psykiatriska sjukhus. De förflyttades till västra Ukraina.

– Det gick snabbt. På kvällen sa de till oss att samla våra saker. På morgonen åkte vi iväg med tåg och klockan 16 dagen efter var vi i Lviv, säger Jevhen. Han trivs mycket bra på det nya stället. Han fick visserligen ställa om från ryska, som var det dominerande språket i Charkiv, till ukrainska, men Jevhen är tvåspråkig så det var lätt.

– Här är också personalen trevligare, mera hjälpsamma. När det gäller våra aktiviteter så gör var och en vad han eller hon vill. Det finns ett bibliotek med böcker och filmer. Jag promenerar i parken och går runt i staden, berättar Jevhen. I sitt yrkesliv var han arkitekt. Han var gift fyra gånger men fick aldrig några barn. Jevhen fick höra att det var en konflikt mellan blodgrupper hos makarna som omöjliggjorde barn.

– Min mamma, som var läkare, sa till mig: det är visst så att Gud inte vill att du ska få barn, berättar Jevhen.

Han fick psykiska problem år 2016. Det är inte något som är lätt för honom att berätta om, men Jehven säger att han skickades till psykvården av en person som fungerade som hans vårdare, eller kanske gode man, och som ville ta över hans lägenhet.

Idag mår han bättre. Jehven säger att han är så pass bra att han snart ska flytta till ett äldreboende i Lviv.

Det är bra att vara sysselsatt. Då tänker man mindre.

Lida och Halina väntar på fred

Lida och Halina tillhör också den grupp som evakuerades från Charkiv. Lida har två söner men har ingen kontakt med dem. Halina har inga barn. Den första tiden på sjukhuset i Lviv var svår.

– Vi fick ställa om från ryska till ukrainska. Allt var nytt, berättar Lida.

Men snabbt började de trivas.

– Det är liksom roligare här. Maten är bra, läkarna och övriga personalen är fantastiska, säger Halina.

– Vi har fullt att göra – vi promenerar, tecknar, syr. Det är bra att vara sysselsatt. Då tänker man mindre, tillägger Lida.

Båda får pension plus en sjukpension. Det är ganska små belopp, men å andra sidan är vistelsen på sjukhuset kostnadsfri. Det är inte mycket de förväntar sig av livet. En önskan har de båda – att kriget ska ta slut.

Evakuerades från krigzonen

Chefsläkaren och sjukhusdirektören doktor Bogdan Chechotka berättar om den svåra tiden på våren 2022. Då evakuerades patienter från två psykiatriska sjukhus i städerna Charkiv och Bachmut till Lviv.

– Det kom omkring 250 patienter från Charkiv och 250 från Bachmut till oss. Vi fick ställa extra sängar i korridorerna, säger Bogdan Chechotka.

Idag har allting blivit betydligt lugnare berättar han.

– Patienter från Bachmut skickades senare till Italien och de baltiska länderna för vård. En del av patienterna från Charkiv har återvänt hem. Kvar är cirka 100 patienter, varav 49 patienter från Charkiv på låsta avdelningar. Det är personer som blivit tvångsintagna på grund av brott som de begått.

Vi fick uppåt 7 000 fler besök än normalt.

Doktor Bogdan Chechotka berättar hur kriget påverkat alla, även människor som haft god psykisk hälsa. Det gäller både lokalbefolkningen och flyktingar från kriget i öst som kommer till Lviv.

– På vår öppenvårdsmottagning fick vi under fjolåret uppåt 7 000 fler besök än normalt. Folk berättade om rädsla, depression, förvirring. I extrema fall kunde det handla om akut psykos och början av schizofreni. I år ser vi att den tendensen minskar lite.

Kris med mediciner

I början av kriget blev det en akut kris med tillgång till mediciner i Ukraina.

– Alla stora läkemedelsbolag hade sina lager i östra Ukraina. Många blev förstörda i kriget eller hamnade i de ockuperade områdena, säger Bogdan Chechotka.

Det kom dock snabbt hjälp från utlandet. Enligt doktor Bogdan Chechotka var det framför allt Polen och Tyskland som bidrog med psykofarmaka och i mindre grad Nederländerna, Belgien och Danmark. Värdet av all utlandshjälp till mentalsjukhuset i Lviv uppgår till 30 miljoner hryvnia, vilket motsvarar 12 miljoner svenska kronor.

Bogdan Chechotka understryker att all vård och medicinering sker enligt praxis rådande ute i världen.

– De 20 viktigaste psykofarmaka som används inom psykiatrisk vård är kostnadsfria. Och vi har nu fått elektroniska recept i landet som fungerar parallellt med pappersrecept, säger han. Idag fungerar läkemedelsleveranser i stort sett som vanligt i Ukraina. Hjälpbehovet har dock inte minskat, bland annat eftersom mottagningen i Lviv är inrymd i gamla byggnader med stora renoveringsbehov.

Sociala insatser

Det finns nya initiativ för att ge patienterna ett bättre liv.

– Vi ska strax öppna ett nytt center för anpassning till vanligt boende och liv. Det är en lägenhet där patienter kommer att lära sig ett mera självständigt liv – att laga mat, hantera bankärenden, sköta hygienen, betala räkningar och dylikt, säger Bogdan Chechotka.

Kriget har drabbat hela den ukrainska befolkningen hårt, däribland också patienter i mentalvården. Från november i fjol till februari–mars i år var det återkommande, långa perioder av elavstängningar i landet. Det berodde på att rysk militär inriktade sig på att bomba och beskjuta energi-infrastruktur i landet.

– Vi skaffade oss snabbt elgeneratorer men det fanns ett tillfälle då vi var tvungna att laga mat till patienterna över öppen eld, säger doktor Chechotka.

Öppenvård och bättre attityder

Doktor Chechotka säger att tendensen i hela världen, att i största möjliga grad gå ifrån stationär, institutionaliserad vård för människor med mentala problem, äger rum också i Ukraina.

– Vi försöker slussa våra patienter så fort som möjligt ut till öppen vård. Den sker oftast via vår egen öppenvårdsmottagning. Många håller sedan också kontakt med psykiatriker som finns i varje sjukvårdsdistrikt, berättar Bogdan Chechotka och fortsätter:

– Vi satsar på resocialisering, rehabilitering och träning. Det finns dock alltid människor som i princip skulle kunna klara sig ute i livet men varken har anhöriga eller vänner och ingenstans att bo. De får vara kvar hos oss. Risken finns att de skulle gå under annars.

Det sker också snabba förändringar i det ukrainska samhället när det gäller attityden mot människor med psykisk ohälsa till det bättre, menar han. Öppenheten är inget som bromsat in utan tvärtom accelererat under det pågående kriget.

– Det sker lite snabbare i stora städer än i små orter och på landsbygden men tendensen är helt klart positiv, säger doktor Chechotka.