Statsbudgeten: Fortsatt tufft för personer med sjukersättning

Vi är på en helt ny nivå.

Bup-miljard

Socialminister Jakob Forssmed (KD) beskriver det som en kraftfull satsning.

– Vi är på en helt ny nivå när det gäller satsningar på psykisk hälsa, säger socialministern.

Regeringen kallar satsningen på ökad tillgänglighet och kortare köar för barn och ungdomar som söker till specialiserad vård vid psykisk ohälsa för bup-miljarden.

RSMH:s intressepolitiska talesperson Jenny Wetterling välkomnar satsningarna på psykisk hälsa, men är också kritisk.

– Jag kan inte hålla med Jakob Forssmed i att vi med dagens besked skulle ta satsningar ”till en helt ny nivå”, och Jenny Wetterling och fortsätter:

– Den psykiatriska vården och omsorgen måste våga utmana sina angreppssätt för att åstadkomma radikala och varaktiga förbättringar för patienter och brukare. För det krävs mer än 1,3 miljarder kronor och framförallt behövs nytänkande, realism och engagemang. Detta avspeglas inte i 2025 års budget.

SKR: ”Svår ekvation”

Sveriges kommuner och regioner, SKR, framhåller att det statliga sektorsbidraget till sjukvården minskar mellan åren 2024 och 2025. Enligt SKR:s beräkningar minskar det med totalt sju miljarder vilket i huvudsak beror på att bidraget varit ettårigt.

 I det här läget hade generella bidrag varit ett bättre sätt att stötta regionerna.

– Regionerna brottas fortfarande med stora underskott. De tar ett stort ansvar och står mitt i omfattande effektiviseringar. Det är en svår ekvation att få ihop, att korta köer samtidigt som man behöver minska på personalen. I det här läget hade generella bidrag varit ett bättre sätt att stötta regionerna, säger Anders Henriksson, SKR:s ordförande.

Budgeten innehåller inte heller några nya generella bidrag till kommunerna.

Utan att den enskildes ekonomi förbättras kommer medlen vara kastade i sjön.

Ökat statsbidrag till funktionsrätt

I många år har organisationer som jobbar med funktionsrätt påtalat en skral finansiering, inte minst sett till den efterfrågan som finns från offentligheten att brukarrörelsen ska representera och bidra i funktionshinderpolitiken.

I höstbudgeten finns ett höjt anslag till funktionshinderorganisationerna. Det är på 20 miljoner per år i tre års tid, med början år 2025. Syftet uppges vara att stötta organisationerna i deras arbete för full delaktighet och jämlikhet i samhället.

– De aviserade medlen välkomnas varmt, men utan att även den enskildes ekonomi förbättras kommer dessa medel att vara kastade i sjön, säger Jenny Wetterling, intressepolitiskt ansvarig på RSMH.

Ersättningar utan skattesänkning

Regeringen föreslår skattesänkningar på 26,7 miljarder kronor näst år. Det handlar bland annat om jobbskatteavdrag för 11 miljarder kronor. Pensionärer får också en skattesänkning genom ett grundavdrag från och med det år de fyller 67 år.

Personer med sjuk- och aktivitetsersättning undantas däremot från skattesänkningarna, än en gång.

– Stötande och orimligt, kommenterar Nicklas Mårtensson, Funktionsrätt Sverige.

Nyhetssajten HejaOlika har i ett samarbete med Swedbank gjort en prognos för hur ersättningar och bidrag förväntas släpa efter jämfört med löner år 2025. Personer som har sjuk- och aktivitetsersättning får än mindre att leva på nästa år, enligt Swedbanks beräkningar.

Människor med psykisk ohälsa drar en nitlott i 2025 års budget.

– Återigen drar människor med psykisk ohälsa en nitlott i 2025 års budget. Detta är oansvarigt, orimligt, oroväckande och ovärdigt, säger Jenny Wetterling från RSMH och fortsätter:

– RSMH kommer fortsatt att verka för en kraftig höjning av ersättningsnivåerna i de olika skyddsnäten samt att personer med sjuk- och aktivitetsersättningarna ska ha samma skattelättnader andra medborgare. Privatekonomi spelar en helt avgörande roll i den enskildes liv. Den kan utveckla, vidmakthålla eller försämra människors psykiska hälsa.