”Social frikort ger bättre självkänsla”
Med rubriken ”Socialtjänsten tog hela min lön” diskuterades den danska modellen socialt frikort med riksdagsledamöter, forskare och frivilligorganisationer. Revansch var på plats i riksdagen.
Fungerar vid varierande arbetsförmåga
Iben Nova Rask har varit projektledare för Social frikort Vesterbro och där man testat att erbjuda en rad olika jobb dag för dag och timme för timme för personer med socialt frikort.
– Jag har lärt mig att när du jobbar med stöd till människor i hemlöshet, då jobbar du också med att förbygga hemlöshet. På sätt har vi hjälpt många fler än vi tänkte från början, säger Iben Nova Rask.
Hon anser att modellen varit framgångsrik i Danmark. Deltagare i projektet på Vesterbro var personer i hemlöshet men också dem med låga inkomster och varierande arbetsförmåga på grund av psykisk ohälsa. Upplägget har lett till inkomster, bostäder, i vissa fall ett insteg på arbetsmarknaden.
Det sociala frikortet löser inte allt, men det ger bättre självkänsla.
De mest populära jobben på Socialt frikort Vesterbro var utomhusarbeten av olika slag. Iben framhåller att frivilligheten är avgörande, att vara fri att tacka ja eller nej innebär att fler vågar komma och ställa frågor och sänker tröskeln till att testa ett uppdrag. Hon säger att de konstaterat attmodellen bidragit till att göra heltidsanställda mindre stressade, eftersom en person med socialt frikort som kommer och jobbar ett par dagar är guld värda i en arbetstopp.
– Det sociala frikortet löser inte allt, men det ger bättre självkänsla, vilket i sin tur kan leda till att man vågar och orkar ta itu med andra möjligheter.
Iben Nova Rask tycker det finns lärdomar att dra om man vill testa sociala frikort i Sverige, allt från att skippa ansökningsprocessen till att inkomsterna kan vara belagda med skatt, som för vanlig lön.
Inkomst kvittas mot försörjningsstöd
Tess Lundberg, har erfarenhet av hemlöshet under 13 år men också av en lång rad arbeten: sångerska och stadsvandrare inom företaget Street, forskningsassistent och olika timanställningar. För det mesta har inkomsten kvittats mot försörjningsstödet och därmed inte gett en ökad inkomst och några nya möjligheter. Men en gång fick hon behålla 7 000 kronor av sin inkomst.
– Då betalade jag alla inkassoräkningar, det var en skön känsla.
Att få ringa till mamma och säga att man gjort något bra.
Tess jobbar ändå men hoppas att samhället ska förändras. Så att fler kommer in i en gemenskap och får pengar som räcker till mat och bostad. Det bästa med att ha en sysselsättning tycker hon är det sociala och känsla av att få bidra.
– Att bara få ringa till mamma och säga att man jobbat idag, att man gjort något bra, säger Tess Lundberg.
”Vi startar diskussionen”
Vad tycker politikerna? Värdar för mötet är riksdagsledamöterna Ulrika Westerlund (MP) och Camilla Mårtensen (L).
Ulrika Westerlund säger att det här var ett första möte för att starta diskussionen om socialt frikort i Sverige. Hon uppmanar personer aktiva i olika rörelser att ta upp idén med ”sin favoritriksdagsledamot” och ”sitt favoritparti”.
Arrangörer var tidskriften Socialpolitik och Street. Redaktör Anna Fredriksson ledde ett panelsamtal där Ninja Larsson, enhetschef vid Bostad först i Stockholm, sa att personer som får boende via Bostad först just önskar att det fanns ett enklare sätt att börja jobba, ett Jobb först.
Marcus Knutagård, professor i socialt arbete vid Malmö universitet, deltar i panel. Han hoppas att det finns ”åtminstone någon liten kommun någonstans” som kan testa socialt frikort.
– Politiskt väljer vi att folk bor på gatan idag, det är cash och idéer som kan förändra det, säger Marcus Knutagård.
Iben Nova Rask och Tess Lundberg på riksdagsseminariet.