Ökande oro när välfärden krymper

Det som är nedbrytande är ett system som tvingar sjuka människor att slåss mot en myndighet.

– Fattigdom främjar fortfarande inte hälsa. Utan fungerande vård, stöd och samordnad rehabilitering ges sällan en utvecklad arbetsförmåga. Sjukskrivningar i sig är inte dyrt och nedbrytande. Det som är nedbrytande är ett system som tvingar sjuka människor att slåss mot en myndighet som borde vilja deras bästa, sa Jenny Wetterling, RSMH:s talesperson.

Det var fler som ogillade utredningens förslag. Under hösten meddelade socialförsäkringsminister Anna Tenje att regeringen inte går vidare med dem. Istället ligger en ny utredning på bordet som ska »minska sjukskrivningar och hjälpa  människor tillbaka till arbete«. Insatserna för sjukskrivna ska koordineras och bli bättre, enligt direktiven. Kvinnor med psykiatriska diagnoser är omnämnda som en grupp som ska få lättare att återgå till arbete. Utredningens förslag ska vara klara under 2026.

Urholkat försörjningsstöd

Företrädare för samtliga politiska partier pratar gott om välfärden, samtidigt som de politiskt beslutade nedskärningarna i offentlig sektor är ett faktum. De offentliga utgifternas andel av BNP har minskat med 15 procent de senaste 30 åren. Nedskärningarna har främst drabbat socialförsäkringen och arbetsvillkoren för offentliganställda. Riksnormen för försörjningsstöd har inte räknats upp enligt Konsumentverkets pris- och konsumentundersökningar, vilket socialtjänstförordningen föreskriver. Som ett resultat är försörjningsstödet 40 procent lägre än hushållskostnader, det vill säga kostnader för saker som kläder, mat och hygien, enligt en uträkning från sajten Heja olika.

Ekonomisk jämlikhet är omtyckt av flertalet i Sverige. Till exempel anser 64 procent att det är ett bra förslag att minska inkomstskillnaderna i samhället, enligt institutet för samhälle, opinion och medier vid Göteborgs universitet (SOM-rapport nr 2024:21). Samtidigt planeras skattelättnader för höginkomsttagare i statens höstbudgeten 2024.

Höjd tröskel för hjälp

Idén om fördelarna med en gemensam välfärd är också starkt rotad hos svenskarna. Många blir upprörda om det inte fungerar att vara föräldraledig, sjukskriven eller få stöd vid psykisk ohälsa eller en operation.

I kontakten med kommunen eller Försäkringskassan vittnar hjälpsökande personer om ett starkt ifrågasättande. Personligt ombud för personer med psykisk funktionsnedsättning, PO, är ett stöd när kontakterna med omvärlden krånglar. Varje år gör PO Skåne en rapport om de systemfel de har sett som trasslar till det för människor. I rapporten från 2024 konstaterar man:

Omkostnaderna för det mest basala har ökat markant.

»Under 2023 har vi kunnat följa en fortsatt nedgång i ekonomin och det påverkar oss alla, men kanske allra mest de som redan har det sämst ställt. Omkostnaderna för det mest basala så som mat, el, hyra och kollektivtrafik har ökat markant.«

Systemfel som påtalas av PO Skåne är krångliga blanketter, beviljat stöd som ifrågasätts och återbetalningskrav som kommer flera år efter ett första godkännande. PO ser också regelbundna problem med handläggare som kommer med felaktiga uppgifter till klienterna vilket förvirrar de som söker hjälp. Även personalbrist är ett vanligt problem för PO:s klienter, såväl i psykiatrin som på socialkontoret.

Livskvaliteten påverkas

Det är inte alla med psykiska problem som har problem med sin ekonomi, och inte alla som oroar sig. Men en majoritet gör det. 6 av 10 personer med psykisk ohälsa känner oro för sin privatekonomi. Detta enligt NSPH-rapporten 2024. Nästan hälften av de svarande sa att de haft svårt att klara sina löpande utgifter minst en gång under det senaste året.

Det skulle behövas en helhetsöversyn av dagens ekonomiska stödsystem.

Den som har haft ekonomiska svårigheter ser mer negativt på framtiden och upplever en sämre livskvalitet, visar rapporten.

– De aktuella ersättningarna för personer med psykisk ohälsa behöver indexeras upp och bli mer långsiktiga. Det skulle även behöva genomföras en helhetsöversyn av dagens ekonomiska stödsystem så att det bättre kan bidra till trygghet och återhämtning för individer som lever med psykisk ohälsa, kommenterar Conny Allaskog, NSPH:s ordförande.