Långt ifrån bäst i klassen: Sverige får bakläxa i FN
I mars förhördes Sverige av FN:s kommitté för Rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Sverige fick ta emot skarpa frågor men också skarp kritik, bland annat för inskränkningar i rätten till frihet. Utvecklingen med ökande institutionalisering och fattigdom hos personer med funktionsnedsättning ses som allvarlig enligt FN.
Förhöret med Sverige ägde rum i FN:s högkvarter i Genève och det genomfördes av unionens övervakningskommitté för CRPD bestående av 18 experter från olika delar av världen, de flesta med erfarenhet av egen funktionsnedsättning.
Årets förhör pågick den 11-12 mars och var det första sedan 2014. På plats fanns också civilsamhället och företrädare för Funktionsrätt Sverige och dess medlemsorganisationer. Förväntningarna på den resursstarka skandinaviska staten var uttalat höga från FN.
Kritik mot ökad fattigdom
Sverige har länge betraktats som ett föregångsland gällande mänskliga rättigheter. Idag sker dock en tillbakagång inom många områden, en utveckling som övervarkningskommittén ser som mycket allvarlig. Man pekar bland annat på ökad fattigdom hos personer med funktionsnedsättning, ökande institutionalisering och sjunkande antal personer som beviljas personlig assistans.
Vidare ifrågasattes varför stora delar av den svenska lagstiftningen fortfarande går strikt emot det som står funktionsrättskonventionen – fast det gått 15 år sedan konventionen ratificerades. Ett av många exempel som lyftes var det undantag i skollagen som ger skolor tillåtelse att neka barn plats med hänvisning till organisatoriska och ekonomiska svårigheter.
Att man inte kunde svara ordentligt på många frågor beror på att man inte använder konventionen i det dagliga arbetet.
Svenska delegationen svarslös i flera fall
Trots att Sverige hade skickat fler än 20 personer från drygt tio myndigheter och departement, så var det sex svettiga timmar. Många gånger hade regeringens delegation svårt att förstå och besvara frågorna från kommittén. Detta tolkade flera av åhörarna som ett bevis på att man behöver implementera funktionsrättskonventionen på alla nivåer av statlig utövning.
– Att man inte kunde svara ordentligt på många frågor beror ju på att man inte använder konventionen i det dagliga arbetet. Hade man gjort det, så hade det varit lättare att svara på frågorna, säger Ida Hansson, representant för Nätverket Unga för Tillgänglighet, Nuft, under Funktionsrätts webbinarium som direktsändes från Genève.
FN om ECT: ”Helt emot vad konventionen säger”
Rätten till frihet var ett annat centralt tema. Övervakningskommittén ställde flera frågor rörande tvångsvård och användningen av tvångsåtgärder, i synnerhet elbehandling, ECT. Frågorna bemötte Sveriges delegation med att all sådan behandling ska ske med patientens samtycke.
– Delegationens försvar av ECT tolkas av oss i kommittén som att det anses acceptabelt samt att det inte finns någon plan på förbud i framtiden. Detta är helt emot vad konventionen säger, sa Mohammed Al Azzeh, expert i FN:s övervakningskommitté.
FN har efter sin granskning kommit med rekommendationer till Sverige.
På bilden: Funktionsrätts delegation i Genéve: Celine Henriksson, Hjärnkraft, Nicklas Mårtensson, Funktionsrätt Sverige, Ida Hansson, Nuft, Anders Lago, FUB, och Anna Bruce, Raoul Wallenberginstitutet.