År 1944: Kritisk bok startade psykiatridebatt
För 80 år sedan kom romanen som var en svidande kritik mot svensk psykiatri och de stora statliga mentalsjukhusen. Läkare skrev till kungen för att försöka stoppa filmen som följde. »I som här inträden…« av Astrid Väring har inte åldrats väl men är värd att uppmärksamma som en milstolpe i psykiatridebatten.
År 2020 kommer en nyutgåva av boken »I som här inträden…« av Astrid Väring ut på Atrium förlag. Romanen publicerades för första gången 1944 och var startskottet till en samhällsdebatt om förhållandena på de stora mentalsjukhusen och om patienternas rättslöshet.
Boktiteln är hämtad från det klassiska eposet »Den gudomliga komedin« skriven av Dante Alighieri på 1300-talet, där det över helvetets port står »I som här inträden, låten hoppet fara«. Huvudpersonen i Värings roman anser att citatet passar på den institution där han tvångsvårdas under ett år – ett mentalsjukhus med Umedalens sjukhus i Umeå som förlaga.
Ville skapa debatt
Astrid Väring skrev boken som en tendensroman, med avsikten att skapa debatt. Det står redan i förordet att berättelsen skrivs i »helig indignation« och anslaget genomsyrar sedan hela boken.
»I som här inträden…« handlar om Tomas Eckert som i sin ungdom vill jobba på sjön. Men istället följer han faderns råd och blir tjänsteman på Länsstyrelsen, gifter sig och får en son. Efter en kort kärleksaffär med sin chefs fru begraver han sig i arbete. Tomas Eckert kommer underfund med att hans fru, en före detta sjuksköterska, är morfinist och konfronterar henne vilket leder till att hon och barnet lämnar hemmet.
I en stund av förtvivlan försöker Tomas ta sitt liv men överlever. Sedan lyckas den bittra bedragna chefen få Tomas inlåst på stadens mentalsjukhus och avskedad från sitt jobb.
Erfarenhet som anhörig
Författaren hade egen erfarenhet som anhörig. Astrid Värings man var intagen på mentalsjukhus. Två av hennes tre systrar beskrevs som psykiskt sjuka, och i den borgerliga miljö i Umeå där de växte upp hemlighölls de från omvärlden.
»I som här inträden …« blev Astrid Värings genombrott som författare och socialpolitisk debattör. Boken fick stort genomslag och satte ljuset på patienternas situation på stora mentalsjukhus.
Psykiatriker vill förbjuda filmen
De dramatiska vändningarna i Tomas Eckerts liv kan ha varit ett skäl till att boken bedömdes fungera som film. Filmen med samma titel kom 1945 i regi av Arne Mattson. Under inspelningen
anlitades ett flertal läkare från Beckomberga och Ulleråkers mentalsjukhus för att granska manuset, men efter en genomläsning tog läkarna avstånd från filmen.
Det fanns ett antal organisationer som ville att filmen inte skulle få visas samt att den skulle få exportförbud. Hösten 1945 skickades en protestskrivelse till Kunglig Majestät, och därmed regeringen. Debatten rullade vidare och filmen godkändes för offentlig visning av Statens Biografbyrå, även om byrån klippte 155 meter av den.
Och även om filmkritikerna var skeptiska till filmens kvalitet så fortsatte debatten om patienternas situation.
Omodern människosyn
På 80 år har människosynen förändrats. Astrid Värings brandtal mot maktmissbruk och utsattheten hos patienter på låsta avdelningar är lätt att följa och sympatisera med, även efter nära ett sekel. Det är också något som läsaren kan känna igen från dagens vittnesmål och rapporter om brister i tvångsvården. Men synen på sexualitet, mäns och kvinnors medfödda egenskaper, samt rasbiologiska tankesätt om personers karaktär kopplad till deras utseende och etnicitet är mycket daterade och stundtals plågsamma att läsa.
Upplagan av boken från 2020 är försedd med ett intressant efterord av författaren Kristina Sandberg. Hon hade nytta av Värings beskrivningar av mentalsjukhuset Umedalen när hon
skrev sin trilogi om Maj.
Källor: Svensk filmografi, Svensk Filmdatabas, Wikipedia, Från den västerbottniska frostmyren till den socialpolitiska hetluften. Astrid Väring – konservativ författare i Folkhemmets Sverige, av Karin Edlund (Umeå universitet 2003), I som här inträden, av Astrid Väring (Atrium förlag 2020).