Elevers psykiska hälsa påverkar betygen

”Hälsa tätt förknippat med kunskap”

– Barn och unga med någon av de här diagnoserna har lägre betyg och högre sannolikhet för obehörighet till gymnasiet jämfört med unga utan dessa diagnoser. Vi kan se hur det varierar mellan olika diagnoser. Adhd är den diagnos som slår överlägset hårdast mot betygen, säger Cristian Bortes.

– Jag tänker att mina studier är intressanta för elevhälsoarbetet. I resultaten ser man att hälsa är tätt förknippat med kunskap, så vill man lyckas med kunskapsuppdraget i skolan så måste man också prioritera elevhälsouppdraget – de sitter ihop.

Grundskolan är avgörande

Det visar sig att elever med psykiatriska diagnoser generellt sätt har sämre betyg än andra, förutom gruppen flickor med ätstörningar som istället presterar bättre än genomsnittet. Grundskolan är på många sätt avgörande. Höga resultat i grundskolan är förknippat med lägre psykisk ohälsa på gymnasiet.

– Så om vi lägger krutet på att barn och unga klarar av att gå ut grundskolan med så goda betyg som möjligt så betyder det jättemycket för dem, och för hur det går senare i utbildningssystemet, säger Cristian Bortes.

Föräldrars psykiska hälsa påverkar

För gymnasieungdomar med en förälder som är inlagd i psykiatrin är risken större att inte fullfölja gymnasiet jämfört med andra elever. Den som har en förälder inlagd med somatiska besvär påverkas inte negativt på samma sätt, visar studien.

”Psykisk funktionsnedsättning påverkar större delar av tillvaron.”

– Vad det som gör att det är mer belastande med en psykiatrisk problembild i familjen kan jag inte svara på utifrån den här studien, men det vi vet sedan tidigare är att psykisk funktionsnedsättning påverkar större delar av tillvaron, säger Cristian Bortes.

Underlagen till de olika studierna i avhandlingen kommer från svenska registerdata som täcker hela befolkningen.