”Det finns hopp!”

– Ja. Och det visste man inte när projektet startade.

Vad kom ni fram till?

– Vi har kunnat komma in på kliniker och möta patienter och diskutera inflytande och påverkan. En viktig sak att se är att det inte är en homogen grupp, utan individer, säger Sten och fortsätter:

– Förhoppningsvis har vi hjälpt till med att hitta det som individen gillat en gång i tiden, något den kan hitta tillbaka till för att må bättre, och då bli mer förberedd på att komma ut. För om man inte är förberedd är det svårt.

Aktiviteter för ökat inflytande

I arbetet har Sten Lundin och hans kollegor haft med sig ett batteri av aktiviteter som klinikerna och patienterna kan genomföra: brukarstyrda brukarrevisioner, utbildning och stöd till patientråd, samt utbildning för ledare från brukarföreningar till patientforum inne på rättspsykiatriska kliniker.

Sten har egen erfarenhet av rättspsykiatrin och berättar om det i en film som gjorts inom ramen för projektet. Han blev dömd för mordbrand efter ett självmordsförsök, och hos rättspsykiatrin fick han stöd och vård, en diagnos som bipolär och rätt medicin.

Har dina egna erfarenheter kommit till nytta i projektet?

– Ja, när vi har gjort intervjuer i en brukarstyrd brukarrevision, och när jag är runt och presenterar mig för personal och patienter i ett patientforum, så märker jag att det händer någonting. Man behöver inte säga så mycket mer än att ”jag har en egen erfarenhet” så kan kommunikationen komma igång.

– Jag tror att de allra flesta blir positiva och tänker att det finns hopp! Man känner till att det finns långa vårdtider och känslan kan vara ”kommer man aldrig ut härifrån?” – men det kan man göra.

Svårigheter vid utslussning

Sten delar med sig av att det kan vara kämpigt att bli utskriven och lämna kliniken, att det inom den ordinarie psykiatrin finns personal som dömer den som kommer från rättspsyk. Han anser att det behövs mer stöd när det gäller utslussningen än det finns idag.

Ett annat dilemma kan vara att den som nyligen lämnat rättspsykiatrin får svårt att komma som brukarrepresentant inne på klinikerna, till exempel om det finns regler som nekar personer i belastningsregistret tillträde.

Hur fortsätter arbetet för patientinflytande i rättspsykiatrin nu?

– Projektets aktiviteter kommer förhoppningsvis att implementeras av vissa kliniker, både de som medverkat och andra som blir nyfikna på det här. Vi skickar ut foldern ”För dig som är patient” till flera rättspsykiatriska kliniker. Sedan har vi en del material för anhörigträffar. Allt material kan fortfarande beställas.

– Vår idé med projektet, och de material och aktiviteter vi har gjort, är att verksamhetsutvecklare och andra kan prata ihop sig och så kan det börja hända något, säger Sten Lundin och fortsätter:

– Vi har också arbetat fram ett policypapper om rättspsykiatrin som ska upp på NSPH:s årsmöte.

Projektet har även samlat och spridit pågående forskning för att höja kunskapen om hur delaktighet i rättspsykiatrin ser ut idag, och vad patienter och personal tycker om det. Satsningen pågick i tre år och var ett samarbete med SKR och med stöd av Allmänna arvsfonden.

Fakta: Om projektet

Inflytande i rättspsykiatrin pågick 2020–2023. Projektet har samarbetat med sex rättspsykiatriska kliniker. Man har bland annat samlat in berättelser från patienter och anhöriga, en del av dem är hårresande vittnesmål om personer som dömts till vård och som lider svårt av ökad ohälsa. Flera filmer, varav en om vårdskador i rättspsykiatrin, har tagits fram. Det finns även flera poddavsnitt om projektet och med före detta patienter, anhöriga och andra experter på rättpsykiatri.

Läs mer, se och lyssna på: rattspsykiatri.nsph.se