Danmark har infört socialt frikort för de mest utsatta

För många kan det vara svårt att gå från ekonomisk ersättning och börja jobba. Det gäller till exempel personer som har allvarliga psykiska problem eller lever i hemlöshet med temporärt missbruk. Lönen kvittas mot ens ersättning och i slutändan blir det ett nollsummespel. Så är det i Sverige och så var det tidigare även i Danmark.

Får jobba och behålla offentligt stöd

Det danska partiet Liberal Alliance var nystartat när det väckte frågan om ett socialt frikort för de mest utsatta medborgarna. Övriga partier nappade och 2018 röstade folketinget igenom ett nationellt försök som innebär att lönen, från början upp till 20 000 kronor per år, vilket senare dubbats till 40 000, inte kvittas mot kontanthjälp eller andra offentliga stöd. Målgrupper var danska medborgare med missbruk, de som just blivit drogfria, personer i hemlöshet och personer med psykiska problem som inte hade tjänat över 10 000 kronor under det senaste året. I början fanns ett visst motstånd, främst från fackligt håll och partierna på vänsterkanten. Pernille Rosenkrantz-Theil, socialdemokratisk socialminister sedan 2022, var skeptisk i början.

Det sociala frikortet ger en stark livsglädje och stolthet.

»Jag hade fel«

Men med tiden har invändningarna tystnat och den danska Socialstyrelsens utvärdering från 2022 visar att reformen har ökat livskvaliteten för utsatta människor. Idag handlar debatten i Danmark främst om hur modellen kan justeras för att nå ännu fler.

– Det har visat sig att jag hade fel. Det sociala frikortet ger dessa människor en stark livsglädje och stolthet, men också en insikt om att det faktiskt går att ta sig in på arbetsmarknaden, konstaterar Rosenkrantz-Theil i en intervju i Altinget.

Politisk enighet

Alla partier är med på banan och ett enigt folketing har röstat för att frikortet ska bli en permanent del av dansk socialpolitik när försöket upphör efter 2024. Drygt 30 miljoner danska kronor årligen har avsatts i budgeten för administrativa kostnader. Sedan starten har drygt 12 500 personer beviljats frikort av sin handläggare på kommunen, hälften har utnyttjat det till ett eller flera småjobb. Samtidigt har dörren öppnats för över 3 000 företag, kommuner, stiftelser och sociala företag som med ett minimum av byråkrati får enklare arbetsuppgifter utförda.

Nyliberalt förslag

Motionen kom ursprungligen från ett nyliberalt parti som var känt för sina krav på låga skatter och minskade offentliga utgifter. Det är en viktig förklaring till frikortets framgång, tror Camilla Fabricius, socialdemokrat och ordförande i folketingets socialutskott.

– Det gjorde något gott med socialpolitiken i Danmark att förslaget kom från Liberal Alliance. Hade det kommit från vänstern hade det kunnat bli politiska låsningar.

Hur lyder ditt råd till svenska politiker som vill driva frågan om socialt frikort?

– Först och främst ska man ha klart för sig att detta inte är någon höger-vänsterfråga. Sedan gäller det att hitta en medspelare i det andra politiska blocket. Och viktigast av allt – kom i gång direkt för detta är en exemplarisk reform för samhällets mest utsatta, säger Camilla Fabricius.

Fotnot: Artikeln publiceras i samarbete med tidningen Socialpolitik.