"När kände du dig frisk senast" var en interaktiv föreställning i Landskrona där personer med olika diagnoser agerade som vårdpersonal. Publiken fick rollen som patienter. Bland de medverkande skådespelarna fanns fem personer från RSMH i Lund.
På Sahlgrenska i Göteborg finns en konstateljé där patienter i psykiatrins heldygnsvård är fria att skapa. Trots nedläggningshot och sparkrav kunde ateljén bli permanent verksamhet 2018 efter att patienter, personal och anhöriga sagt sitt. Upphovsperson till fristaden är konstnären och skötaren Stefan Karlsson.
Tidningen Revansch bad tre RSMH:are svara på frågor om kulturkonsumtion och att själv skapa: Vilken kultur gillar du att uppleva? Vilken kultur skapar du själv?
Tove Jansson (se bilden) är en av de fyra författare som poeten och RSMH-medlemmen Ann-Helén Andersson säger ha betytt mycket för henne.
Poeten Ann-Helén Andersson har en par tips till dig som idag skriver för byrålådan. En viktig början är att våga dela med sig av sina alster, låta andra läsa och skicka in dem till förlag och kulturtidskrifter.
Poeten och RSMH-medlemmen Ann-Helén Andersson kom ut med sin första diktsamling i år. I den märks en stark kärlek för litteratur och fantasi. Den innehåller dikter om uppväxten, att leva med psykos, cancerdiagnos och i ett misshandelsförhållande. Revanschs chefredaktör Anna Morin pratade med henne om att skriva.
Hiphopen uppmärksammas ofta för texter om brott och våld, men genren är bredare än så. Texterna är ofta självupplevda, och det finns mycket musik skapad om ångest, medicin, depression och terapi. I Revansch guidar musikjournalisten Magnus Säll oss genom det rika landskapet av hiphop om psykisk ohälsa. Till artikeln finns en spellista.
Sjukskrivningarna för utmattningssyndrom har under de senaste tio åren ökat lavinartat och det är framför allt kvinnor som drabbas. Varför blir vi sjuka och vad behöver vi för att läka? Det undersöker hjärn- och minnesforskaren Hedvig Söderlund i sin nya bok.
I boken Avslagsmaskinen berättar Niklas Altermark om hur Försäkringskassan blivit alltmer byråkratisk och omänsklig. Boken och hans forskning ger upprättelse åt många av dem som trots svår psykisk ohälsa och nedsatt arbetsförmåga nekats ersättning av kassan.
Under femton år gick Mikael Wiehe regelbundet i psykoterapi. Det hängde delvis ihop med hans rädsla för närhet, och terapin hjälpte honom att släppa en del på rädslorna. Men musiken och skrivandet har betytt minst lika mycket för att förstå sig själv, säger han.