Alla har inte alltid råd med mat

EKONOMI. I ett modernt samhälle borde mat till alla vara en självklarhet. Men det finns hushåll som inte har råd.

Medvetenheten om att bra mat kan ge god fysisk och psykisk hälsa har ökat. Att anpassa kosten efter sina förutsättningar, sin kropp och ålder, kan göra underverk. Men samtidigt har inte inkomsterna ökat för personer med allvarlig psykisk ohälsa.

Låga nivåer på aktivitets- och sjukersättningen och habiliteringsersättningen, och trassel med sjukpenningen, kan göra det omöjligt att handla mat.

45 procent av medlemmarna har haft en ekonomisk situation som hindrat dem från att handla mat.

RSMH:s medlemsenkät visar att 45 procent av medlemmarna har någon gång haft en ekonomisk situation som hindrat dem från att handla mat. Bland allmänheten med psykisk ohälsa är samma siffra 17 procent.

DYRT MED RÄTT MAT

Definitionen av matfattigdom är att vara utlämnad åt att köpa billig och inte sällan näringsfattig mat. I medlemsundersökningen framkommer att några bara har råd med spaghetti och knäckebröd, att många får avstå ekologisk mat eller kost som hade varit lämplig för ens diabetes.

Handlarnas svinnpåsar, välgörenhetsorganisationernas matkassar och Matmissionens butiker kan rädda veckans matsedel för den som har en sådan verksamhet på reseavstånd.

2 AV 3 KAN INTE FIKA PÅ KAFÉ

34 procent av befolkningen med psykisk ohälsa avstår från att fika eller äta ute. Bland RSMH:s medlemmar är det nära 2 av 3 som avstår från att fika eller äta ute (64 procent). Att gå i ekonomisk otakt med vännerna kan i värsta fall leda till utanförskap och social isolering. RSMH:s medlemmar berättar om att inte kunna bjuda hem barnbarnen eller vänner för att det känns skamset att inte kunna bjuda på mat eller fika.

Priset på basvaror har ökat med över 30 procent.

Till råga på allt har matpriserna gått upp kraftigt de senaste åren. PRO:s prisundersökning 2024 visar att maten är fortsatt dyr. Priset på basvaror som ägg, mjölk, smör och kakao har ökat med över 30 procent de senaste åren. PRO:s årliga prisundersökning genomförs av nära tusen pensionärer som besöker cirka 680 butiker i nästan hela landet.

VI KÖPER FÄRRE VAROR

Människor lägger också färre varor i matkorgen. Under perioden 2019 till 2024 har matpriserna ökat med 30 procent. Men samtidigt handlar inte folk för 30 procent mer. Det betyder att mängden köpta varor har minskat. I stort sett skedde hela nedgången i volym, vilket är elva procent färre varor, samtidigt som matpriserna steg.

MATBISTÅND VANLIGT

86 procent av Svenska kyrkans församlingar förmedlar matbistånd och närmare hälften gör det minst en gång i veckan. Enligt Stockholms Stadsmissions redovisning för 2023 serverades totalt 235 196 måltider under året i deras öppna verksamheter.

I många av RSMH:s lokalföreningar samlas man kring lunch och fika, gratis eller till ett lågt pris. Andra aktiviteter som kan bidra till vardagsekonomin är byteshörnor samt att lokalföreningen ordnar kostnadsfria resor till lågprisvaruhus för att handla mat.

Den 16 december 2025 hölls ett antal protestluncher av RSMH för att uppmärksamma den ekonomiska utsattheten hos personer med psykisk hälsa i Sverige.

Text Anna Morin Foto Revansch